På besök hos Josiennes fanlij. (Josienne är hon vi jobbar med).Bild på Jenny och johanna som vi bor med (fin klänning va Maria?:))

Get som skulle köpas av Vi-skogen till personer med HIV/AIDS.

Snart ska midsommar firas! Det blir kaffe och kaka hos en svensk familj en bit bort från där vi bor. Ska bli helt fantastiskt att äta kladdkaka!!! Har också hört att det blir rabarberpaj:)
Jo, vi har det bra här. Jag vill inte säga att vi inte har det, men ibland känns allt bara så fel... Rent materiellt är det hur bra som hellst. Vi bor tryggt i ett hus som har allt. Vi kan röra oss som vi vill eftersom staden är säker och folket är som sagt trevliga. Men ändå kan jag inte sluta känna mig malplacerad. Varför är jag här egentligen? Vem hjälper jag (förutom mig själv)?
Ja, jag har hamnat utanför mitt eget sammanhang och då blir allt som verkat självklart inte alls särskilt klart. (Dessutom lyssnar jag på Johnny Cash nu). Det vi kom för, projektet har iochförsig ordnat upp sig. Det känns skönt att syftet med resan kommer resultera i något som hjälper Vi-skogen.
I onsdags var vi ute i fält igen och beslutade oss för att göra vår eroisonsundersökning i en sektor som ligger ungefär en timme från Kigali. På vägen hem åkte vi förbi en olycka. När vi åker förbi olyckan säger personalen "How many legs?". Helt sjukt. Jag och Nina har diskuterat att man ser rätt mycket folk med bara ett ben som hoppar omkring på kryckor. Eller kanske inte så många, men i sverige ser man knapt någon som bara har ett ben. Hur som hellst. Det står mycket folk på vägen eftersom det är en buss som krockat med en cykel. En man sitter på vägen med sitt skadade ben framför sig. Jag vet inte, han kanske bara skrapat det allvarligt, men det kändes så otroligt sorgligt att se denna person kanske förlora sitt ben..
Ja, immun mot intryck och ovanligheter har jag inte blivit. Det är nog mest att jag inte klarar av att ta in allt på en gång...
Nej, nu måste jag byta musik.. Jonny Cash är bra, men så mycket mer klarar jag inte:)
Ha en fin midsommar kära vänner!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar