"Jag vill tacka livet, som gett mig så mycket... "

Sol och bad i Bujumbura! Simon och Jenny på kortet.
Jag och Nina framför Kigali. Tyvärr är det lite disigt, men ni ser: Stor stad!
Hej!

Är tillbaka nu efter en fantastisk helg i Bujumbura (huvudstad i Burundi). Det var nog den finaste helgen hittills:) Det blev marknad, goda middagar och luncher, bad i Tangyanikasjön och ja, semester! Burundi är ganska likt Rwanda, men tyvärr ännu fattigare... Staden var inte lika "städad" som Kigali, men på något sätt kändes den mer levande.

Hmm, kommer nog inte skriva så mycket mer blogg. För det första så är det bara frustrerande att läsa det jag skriver och inse vilken snäv och förenklad bild jag ger av Rwanda och min tid här. För det andra så känns det lite konstigt att skriva till en "allmänhet" ist för till vänner i mail. Inte för att jag tror att några ändra än vänner läser denna blogg, men ni förstår nog att det blir en helt annan känsla..

Tillbaka till Burundi som var likt Rwanda, men fattigare. Det är frustrerande att se så mycket fattigdom... I Kigali exproprieras folk om de inte kan prestera nyrenoverade fina hus och hur lätt är det att renovera fasaden när man inte kan köpa skolunifrom till sin dotter? Eller, nu förenklar jag alldeles för mycket. Visst är folk fattiga men de flesta har mat för dagen och jag skulle verkligen inte kunna skriva något om större eller mindre olycka. Däremot så är det sorgligt hur många som inte har råd med skolavgifter, sjukvård, kläder, skor, resor, information, rent vatten, vatten överhuvudtaget, sanitet mm mm. ... Sånt som vi tar för givet. Och vad kan jag göra??? Inte mycket mer än att handla av dessa personer, men på vilket sätt bidrar jag?? Nej, inte mycket.

Usch vad jag babblar. Men det är mycket som är knasigt här. Man har förbjudit folk att gå barfota, kanske förståeligt, men folk har ju inte råd med skor!! Hur kan de då böta för att de går barfota? Amerika byggde en ambassad här och jag har hörts ryktas att budgeten för det var lika stor som Rwandas budget. Amerikanska ambasssaden ligger som på slutet av en paradgata. Borde inte "slottet" eller Presidentens hus ligga där? Och kan man inte göra något bättre av pengarna?

Fast fortfarande. Intrycken är för många för att det ska kunna sammanfattas. Det får bli bildvisning i Sverige.

Vad gäller mitt liv här så går det framåt:) Har slutat med Lariam efterssom jag alldeles för ofta vaknade upp mitt i natten på jakt efter myror eller andra kryp som jag med säkerhet såg men som såklart inte fanns (en biverkning av lariam). Efter att ha slutat så sover jag faktiskt lugnare, men vem vet vad som påverkar vad när det handlar om hjärna och undermedvetet?

Jag och Nina var ute på en fin dag igår och samlade in koordinater till ett GIS-projekt i MFSet. Vi åkte med en grupp sommarjobbare på Vi-skogen som skulle utvärdera böndernas arbete. Förresten, när jag väl skriver på denna blogg som läses av ...??? men av några iaf så vill jag säga att JA; pengarna går fram!! Kanske inte direkt till träd, men indirekt till träd!!! För tjugo kronor får du mycket mer än ett träd som det står på korten, alltså: ett JA! till pantknappen som ger pengar till kooperation utan gränser och vi-skogen!! (För er som missat det så gör jag MFSet i sammarbete med Vi-skogen).

Var var jag? Jo, vi samlade in GPS-punkter och hoppas på en fin liten karta över vi-skogens aktiviteter runt den kulle där vi tog prover.

Nu ska jag ner och jobba lite.
Hoppas verkligen att ni har det fint och att vi ses snart!!
Kram

Ps. Jag har nog skrivit någonting om att jag fått en fin solbränna. Ni kan stryka det.. Jag har fått fräknar, men solbrännan var damm som satt djupt i huden:) När jag kommer hem är jag som vanligt. Kanske lite brunare på armarna... Men det kanske också är en synvilla.